Hör och häpna, det har blivit utrymme i mitt liv till att läsa för nöjes skull igen efter en lång period av brist på tid, koncentration och ro. Barnen och jag har skapat en rutin för att besöka det lokala biblioteket och Kajsa Sundins nya bok Hennes affär stod bland nyheterna för ett tag sedan. 

Dubbeltydigheten i titeln lockade mig. Poesin likaså. Kajsa Sundin skriver så bra om åtrå och motstånd i kärlek, minns jag från hennes För att de ville det som jag läste för några år sedan. I poesin kommer samma känsla fram, trots det kortare formatet.

I Hennes affär möts vardagens ensamstående mammaliv och arbete i butik den omvälvande kärleken. Som en blixt slår den ner och välter omkull både huvudpersonens föreställningar och vardagsliv. 

Bitvis fullt av tvivel och rädsla, bitvis tramsigt och tonårsaktigt. Jag drogs med fullt ut. Åh, läsningen när den är som bäst. Att få bryta sig in i någon annans medvetande och försöka förstå, försöka hänga med. 

Barnen, de lekte så fint med varann under första sittningen. De sista sidorna läste jag klart i läslampans sken när de hade somnat. Tack, Kajsa, för att din bok öppnade läsandets fönster igen!